Användare

Svartsjuka som förstör vardagen

Jag vet inte riktigt var jag ska börja.. Jag har sålänge jag kan minnas under tonåren varit otroligt ängslig och svartsjuk inombords. Utåt sett kan jag tänka mig att jag uppfattas som ganska känslokall och självsäker, men detta är alltså långt ifrån mina riktiga känslor - iallafall när jag är i ett förhållande.

Jag blir svartsjuk på ett sätt som är extremt pinsamt och som kräver otroligt mycket energi från min vardag. Mitt problem är att jag inte ens vet var det kommer ifrån.. När jag var 15 år så träffade jag en kille, som vid sidan träffade min bästa kompis i smyg - men, efter detta har jag haft 3 långa förhållanden (alla på ca 2 år) där jag aldrig blivit sviken eller haft otrohet ens i närheten. Därför kan jag inte relatera riktigt till det här med att svartsjukan har att göra med att jag är rädd för att bli lämnad, för tvärtom, har det alltid varit jag som lämnar, trots att mina pojkvänner fått utstå min antagligen helt outhärdliga personlighet när jag blir svartsjuk.

Jag blir svartsjuk på allt - på blickar, på vem han möjligen kan se en dag på stan eller gymmet, på vad som försiggår i hans huvud, på vilken typ av porr han kollar på (är jag inte tillräcklig)? osv. Ni förstår, det finns ingen gräns, och jag är fullständigt medveten om hur sjukt beteende detta är, men jag KAN inte ändra mig. Tankarna kommer och fastnar på rundgång i huvudet, jag måste ha kontroll på situationen, jag måste veta ALLT. Jag är livrädd för att han ska tänka på någon annan, tycka någon annan är snygg osv, men aldrig rädd för att han ska lämna mig.

Detta har under hela mitt liv lett mig till att bli en osäker och ängslig person som lever i mitt eget huvud om dagarna (enbart när jag är i relationer). Med vänner eller människor i övrigt finns också ett ganska ängsligt beteende i form av att jag ofta tror att folk pratar illa om mig eller inte tycker om mig, vilket antagligen är på grund av dåligt självförtroende. Med pojkvänner leder det dock till något helt annat: jag dras till andra killar, för dem känns alltid tryggare och det finns inga problem med de "andra killarna". Nu menar jag inte att jag är otrogen, det har jag aldrig varit, men jag saknar spänningen i vardagen och gör alltid slut för att kunna träffa nya killar och få tillbaka denna spänning.

Så, medan mina pojkvänner antagligen älskar mig för blotta livet och gör mig knäpp i huvudet enbart genom att se på porr eller råka titta för lite på någon annan tjej så pushar jag dem ifrån mig för jag behöver bekräftelse från en ny kille, en kille som jag inte behöver känna dessa problem med. Förstår ni hur skruvat detta är? Och jag är medveten om allt, jag vet vad som är rätt och vad som är fel, men jag KAN inte ändra mitt tankemönster.

En annan sak som jag tror har stor påverkan är det faktum att jag aldrig blivit "lämnad" och fått mitt hjärta krossat på riktigt. Detta leder till en typ av överlägsenhet och "bortskämdhet "att jag kan dra svartsjukan hit långt som helst utan konsekvenser. Jag har aldrig fått en riktig anledning till att stoppa detta sjuka beteende.

Jag mår mycket bättre när jag är singel, men jag har återigen träffat en kille och dessa problem börjar återigen spöka och jag ORKAR inte mer. Ska jag tvingas vara singel hela livet för att slippa känna dessa besatta och överväldigande känslor varje gång jag blir bekväm med en kille?

Jag förstår att jag kanske är one of a kind, men om någon därute kan ge mig några svar eller mot förmodan är likadan och vill diskutera, så är överlycklig över att få göra det.

Kram på er godingar som orkar läsa detta!
 Svara
Användarvisningsbild
Lurifax online
Användare

Svar: Svartsjuka som förstör vardagen

Du nämner ingenting om hur gammal du är, men förmodligen är du runt 40 år.

Det verkar som att alla har inbyggt under pannbenet att dras till en viss typ av partners, för när man som 90 åring sitter på hemmet och går igenom alla man varit ihop med märker att dom haft samma fel och brister, till och med ser lika dana ut med samma kroppsform.

Alla har vi också inbyggda känselspröt som redan första kvällen ger vibbar om vad personen man dansar och blivit intresserad av är för en och att det vet man redan efter en timme.
När kvällen är slut så vet man allt om partnern fast man knappt frågat hen om någonting. Här kommer kvinnans list in, ta reda på så mycket som möjligt utan att hen skall märka det.
Man har fått reda på hur många barn hen har, var och hur hen bor och vad hen jobbar med. Dessutom ser du om hen gärna drar mot baren och röker och om hen till varje pris pockar på sex första kvällen.
Vore det jag avslutar jag kontakten här och nu för hen har inte de förutsättningar och värderingarna jag kräver men alla fel som inte behövs i ett bra förhållande, så varför fortsätta när det ändå blir slut efter ett tag. Det finns tusen andra.

Tyvärr är många bittra dumpade kvinnor desperata så dom ser alla tänkbara värdelösa partners som perfekta och därför hamnar dom snart igen i ett bittert förhållande.
En relationsförstörare som garanterat får partnern att dra, är att visa att man är svartsjuk, det får man bara inte göra. Det är en förolämpning mot en kärleksfull partner som blir livrädd och drar.
Du kan själv avgöra vad som skall hända. Kärleken förstör inga relationer utan det är irritationerna som dyker upp under vägen.
Har ni båda egen lägenhet och varsitt arbete som ni trivs med och bra ekonomi och ett hyfsat sexliv och inga missbruksproblem och ändå har problem så måste den som är på väg att förstöra förhållandet sluta upp med det annars förlorar hen snart det också. Man skall vara mån om den man är ihop med och inte irritera den andre med svartsjukefasoner. Märker du efter en vecka att hen har dålig ekonomi och arbetslös. Dra bums, för dessa kräk vill ha en ny mamma som tar hand om markservisen.
Använd sunt förnuft.
Lycka till.
Svara