Användare

Hur mycket ska man avstå och kompromissa om?

Hej! Jag och min sambo har varit tillsammans i 15 år. Vi har olika framtidsplaner/drömmar, eller rättare sagt, jag har flera drömmar och mål, han har inga (förutom egna karriärsmål). Jag vill gärna ha barn, gifta mig, skaffa hund, flytta utomlands alternativt bo kvar i Sverige fast i ett annat typ av boende och ha en stuga utomlands. Min sambo vill egentligen inget av det. Han är en person som gärna vill bestämma och ha kontroll vilket innebär att även mindre saker som möbler och semesterresmål mm oftast styrs av honom. Jag är inte lika "kräsen" och är mer beredd att kompromissa, medan han håller hårt på sitt. Jag känner att jag de senaste åren, då vi haft många diskussioner, eller snarare bråk, kring detta, börjat bli mer och mer ledsen över situationen. Jag upplever att jag avstår från mycket för hans skull medan han inte kan kompromissa med något. Jag förstår att det är väldigt svårt att kompromissa om ett barns vara eller icke vara och det skulle inte vara rätt mot barnet om inte båda föräldrarna vill ha det. Jag är alltså beredd att avstå från det för min sambos och vår relations skull. Min sambo anser det självklart, då han inte vill och jag vill. Han tycker alltid att den som inte vill är den som måste få styra, inget ska göras mot ens vilja. Jag förstår vad han menar ur ett perspektiv, men samtidigt så blir det ju inte rätt att jag ska avstå från allt heller. Så jag känner att kan jag avstå ett barn hela mitt liv, så kan väl han ge med sig på något eller några av mina andra önskemål.Självklart kan vi då diskutera inom vilken tidsrymd osv. Jag tänker t ex att han skulle kunna ägna en dag/helg åt ett bröllop eller göra en kompromiss om att flytta utomlands om några år. Hans förklaring till att han inte vill gifta sig är att han inte vill stå i centrum, vilket är lätt att lösa genom ett bröllop med bara han och jag och två vittnen, och att äktenskapet inte betyder så mycket som sådant. Hans förklaring till att inte flytta utomlands är hans arbete och karriärsmöjligheter. Och det är inte det att jag inte kan förstå vad han menar eller hur han tänker, men vi är ju två i denna relation och hur jag vill leva måste ju spela lika stor roll som hur han vill leva. Han vill inte bo vid havet/på landet här i Sverige då det blir "för långt" till jobb och mataffär mm, men det finns kompromisser även här att göra - hitta ett hus några km ifrån nuvarande bostad, inte 3 mil. När det gäller hund är det lite samma spår som med barn, att han inte vill ha någon/något att ta hänsyn till eller behöva passa på och ta ansvar för. Jag sköter dock mer än gärna hunden. Det blev ett långt inlägg... Är jag helt ute och cyklar i mitt resonemang? Går det att kompromissa om ovanstående saker? Tacksam för svar och kommentarer.
 Svara

Svar: Hur mycket ska man avstå och kompromissa om?

Hej... väldigt svår situation för din del. Eftersom det är du som inte får det du vill ha/behöver. Men jag håller ändå med din man att om han inte vill ha ett barn exempelvis så ska ju ett barn inte bli till. Men frågan är om detta är nog för dig?

Om du känner och vet att du kommer att få ett lyckligt liv med din sambo utan dessa saker då skulle jag stå kvar. Känner du att du fortfarande hoppas om att saker ska förändras eller att du behöver dessa saker i ditt liv för att du ska vara lycklig... då kanske du ska fundera på att lämna honom?

Jag har varit i en liknande situation då min förra sambo inte ville ha barn, och jag längtar verkligen efter barn. Jag valde dock bort barn för att få vara med honom. Men eftersom han vet hur gärna jag vill ha barn och han mådde så dåligt av att "ta det ifrån mig" så lämnade han mig eftersom jag inte själv gjorde det. komplicerat o oerhört tunga år. Men efter att jag är ute ur det där och kär i en annan man som drömmer om barn så är jag så glad att mitt ex gjorde det valet åt mig.

Det var bara ett exempel, men allt beror ju på hur DU tänker och känner om barn och andra saker. Vad kan du leva med, och vad kan du inte leva utan? För jag tror att din man inte kommer ändra sig... ialf inte förrän han förstår att det är allvar.

Lycka till!
Svara
Användare

Svar: Svar: Hur mycket ska man avstå och kompromissa om?

Hej... väldigt svår situation för din del. Eftersom det är du som inte får det du vill ha/behöver. Men jag håller ändå med din man att om han inte vill ha ett barn exempelvis så ska ju ett barn inte bli till. Men frågan är om detta är nog för dig?

Om du känner och vet att du kommer att få ett lyckligt liv med din sambo utan dessa saker då skulle jag stå kvar. Känner du att du fortfarande hoppas om att saker ska förändras eller att du behöver dessa saker i ditt liv för att du ska vara lycklig... då kanske du ska fundera på att lämna honom?

Jag har varit i en liknande situation då min förra sambo inte ville ha barn, och jag längtar verkligen efter barn. Jag valde dock bort barn för att få vara med honom. Men eftersom han vet hur gärna jag vill ha barn och han mådde så dåligt av att "ta det ifrån mig" så lämnade han mig eftersom jag inte själv gjorde det. komplicerat o oerhört tunga år. Men efter att jag är ute ur det där och kär i en annan man som drömmer om barn så är jag så glad att mitt ex gjorde det valet åt mig.

Det var bara ett exempel, men allt beror ju på hur DU tänker och känner om barn och andra saker. Vad kan du leva med, och vad kan du inte leva utan? För jag tror att din man inte kommer ändra sig... ialf inte förrän han förstår att det är allvar.

Lycka till!


Tack för ditt svar!

Jag förstår som sagt ang barn och är beredd att avstå det, har vant mig vid den tanken och det känns ibland lite sorgligt, men oftast ok. Däremot är det många andra saker han inte vill, och som jag då automatiskt står tillbaka på. Egentligen är det väl så att vi är lite för olika i vissa avseenden och har olika mål med livet och ibland även olika inställning till saker och ting. Jag är kompromissvillig och att han inte är det i så många fall stör mig. Men vi har nu iaf diskuterat fram ev lösningar i framtiden, så det känns bättre. Jag vill leva med honom och känner att det spelar större roll än vissa saker man kan skaffa sig/genomföra/uppleva. Men man vill ju ha allt! :)

Vad kul att höra att din situation ordnade sig till det bästa! Förstår att det måste ha varit tufft. Lycka till i framtiden!! :)
Svara
Användare

Svar: Hur mycket ska man avstå och kompromissa om?

Stina, jag känner så starkt för dig att jag skapade ett login.
Jag tycker mig se att du har svaret själv. Enligt mig bygger ett bra förhållande på ett givande och tagande. Det tycks mig att du fyller ditt krus vid din källa gång på gång och tömmer krisen i hans törstande ocean. Men din källa är möjligen på väg att sina eftersom du skriver här. Jag köper inte hans argument att den som inte vill ska få sin vilja igenom. Omformulera exemplen till "Du vill inte bo kvar, "du vill inte förbli barnlös" och så vidare. Hans metod är ett aktivt sätt att styra passivt, om du förstår vad jag menar. Jag vill att du frågar dig själv vad du vill med ditt liv och hur du ska komma dit. Du säger att du älskar honom, är du säker? Det finns andra män, män som delar dina värderingar. Man kan älska någon till vanvett, men om man är för olika fungerar relationen endast på bekostnad av att ena parten alltid viker sig för vissa saker går inte att kompromissa om. Man kan ju inte skaffa ett halvt barn. Jag hoppas du inte tycker jag är hård och elak för det menar jag inte att vara. Men jag känner bara alltför väl igen mig i det du skriver så det gör ont i mig. Hur det gick för mig? Jo, min källa sinade och jag gjorde slut efter 9 år. Idag lever jag med en man som vill som jag och vi har det underbart fortfarande efter 10 år och 3 barn. Vi står starka genom regn och sol. Lycka till, Stina. Kram Misselina
Svara