Användare

Andra blir gravida och jag krossas av min sorg.. Behöver stöd...

I 2 år har vi försökt bli gravida med hjälp av sjukvården. Nu står vi i kö för IVF. Flera stycken har blivit gravida omkring oss och vi har då valt att hålla oss undan för att inte gå under av sorgen. Nu har mitt syskon kommit med nyheten att de väntar barn och hela min värld har raserats. "Det var helt oplanerat. Det bara hände" sa de och jag ville bara skrika.

Jag vet inte hur jag ska stå ut i detta. Hur ska jag klara av det? Jag som velat bli mamma såå länge och när vi väl bestämde oss för att försöka sökte vi oss till vården för att en gynekolog för längesedan bara hasplade ur sig; "Du har nog pcos så du kanske behöver hjälp för att bli gravid." precis innan jag lämnade undersökningsrummet. Då var jag bara 20 år och tänkte inte mer på det. Nu har vi som sagt kämpat i 2 år och för varje misslyckande sjunker jag djupare ner i avgrunden.

Jag har undvikit gravida och nyfödda, har undvikit vänner och släktingar. Men vad gör jag nu? Nu när mitt syskon ska ha barn? Jag kan inte vara glad för deras skull för min sorg tar över totalt. Jag vet inte hur jag ska hantera detta.. jag klarar verkligen inte av att träffa dom nu när dom är gravida och jag tror inte att jag kommer fixa att träffa barnet.. Samtidigt vill jag vara glad för deras skull och finnas där, men jag kan inte. Det går inte..

Jag har inte berättat för någon i min familj vad vi går igenom eftersom det varit vår hemlighet och vår sorg. Vi har delat det med de närmsta vännerna, men inte med någon anhörig. Vi vill inte ha frågor kring hur det går och jag vill inte blotta min största sorg och mitt misslyckande.

Nu står vi i ett vägskäl. Antingen berättar vi för mitt syskon, men då känns det också som om jag lägger skuld på dem för att de är gravida och det vill jag ju inte. Eller så säger vi ingenting och så får dom undra varför vi tar avstånd. Vilket vi än väljer så kommer jag inte att kunna träffa dom på mycket, mycket lång tid och det känns brutalt.. men jag har ingen ork kvar.

Finns det någon som är i liknande situation? Finns det någon som förstår mina känslor och tankar? Jag känner mig så smärtsamt ensam..
 Svara
Användare

Svar: Andra blir gravida och jag krossas av min sorg.. Behöver stöd...

Hej fina.

Smärtsamt att läsa din text, eftersom jag är i en liknande situation känner jag verkligen med dig och jag skulle vilja dela med mig av min erfarenhet kring detta.

Jag och min sambo har försökt få barn i snart 3 år med 2 missfall och vi har nyligen avslutat vår fertilitetsutredning, nu väntar vi också på att få börja med IVF efter att vi kört några kurer pergotime som inte funkat för oss, under alla åren som vi kämpat har flera av mina vänner blivit gravida och fått flera barn men det jobbigaste gravidbeskedet fick jag från min älskade tvillingsyster, hon blev också gravid väldigt spontant och oplanerat, den dagen jag fick beskedet mådde jag så dåligt att jag grät och kände sorg i flera veckor, vi står varandra så nära och jag skulle tvingas se hennes växande mage medans jag bara kände tomhet. nu visste min syster om att vi hade svårt att bli gravida så det var inte jätte lätt för henne att berätta heller. Nu är flickan född och jag har blivit moster, just nu kan jag säga att hon betyder jätte mycket för mig, hon hjälper mig mycket i min sorg om att få egna barn, det trodde jag verkligen inte den dagen jag fick beskedet om att tvillingsyrran var gravid, just då trodde att hela mitt liv skulle förstöras men så fel jag hade, mitt tips hade varit att berätta för ditt syskon om er situationen, de flesta förstår och respekterar.
Hoppas jag inte gjorde fel att skriva detta till dig men jag kände mig tvungen att svara, blev så berörd av din text. Jag känner mig också sjukt ensam ibland, bara jag och min älskade sambo som fortfarande står där utan barn i vår familj, det är riktigt tufft ibland, min störta dröm i livet är att få barn och den drömmen brister varje månad för oss men tack och lov känner jag ändå hopp där inne någonstans, en vacker dag ska det få bli vår tur också, det måste bara bli så.
Jag vet hur sjukt jobbigt det känns när man får gravidbesked men det kommer kännas bättre, fast att det kanske inte känns som det just nu.
Har du funderat på att gå och prata med en kurator? Jag gjorde det efter våra missfall och fick mycket bearbetat redan då, skönt att prata med någon utomstående som såg saker och ting på andra sätt.
Jag hoppas innerligt att du snart mår bättre och ännu mer att ni snart får ert mirakel, ge aldrig upp. Sänder dig massa kramar.
Svara
Användare

Svar: Andra blir gravida och jag krossas av min sorg.. Behöver stöd...

Tusen tack för ditt svar! Det ger mig lite hopp om att jag ska kunna acceptera och hantera det faktum att mitt syskon ska ha barn.. men just nu är det svart. Jag bara gråter.. Att berätta för mitt syskon känns tungt och svårt, vet inte om jag klarar av det. Berättade för en av mina föräldrar igår och det var fruktansvärt. Jag känner ju mig så skyldig för att vi inte kan få barn och jag skäms.. "Det är inte ditt fel" säger min sambo, men i praktiken är det ju faktiskt mitt fel för det är ju mig det är fel på.

Vi har bett om att få träffa en kurator och förhoppningsvis får vi det snart, för det är som du skriver - jag tror vi behöver någon utomstående som kan hjälpa oss att bearbeta.

Jag håller tummarna för oss båda, att det en dag ska vara vår tur.
Svara