Användare

Hjälp!

Hej!
Jag har en stark känsla av att jag behöver få berätta för någon, men vågar inte göra det för mina vänner, sambo eller familj.

Jag började gå till min psykolog för att jag vela bli av med mina koncentrationssvårigheter och svartsjuka, och jag misstänkte att problemen kommer ifrån min barndom som varit jobbig. Jag insåg mer och mer i samtalen med psykologen att jag inte har någon livsglädje och är ganska hård och elak mot mig själv, samt stor prestationsångest och aldrig lyckas slutföra saker som jag sedan förbannar mig själv över.
Min psykolog sa då det jag själv började förstå, att jag är deprimerad. Efter att han berättade detta så har jag mått jättedåligt och känner mig stressad, frustrerade och vill verkligen inte det här alls. Någon som känner igen sig? Att må sämre efter att ha fått höra orden högt. Känner mig så ensam.

Jag blir stressad över att det är 1,5 vecka tills nästa samtal med min psykolog, vill bara att bli av med det här nu och inser att jag aldrig kommer klara min studier om jag mår såhär, men att pausa dem känns som det värsta någonsin och då skulle jag behöva berätta för alla.

Kan någon snälla komma med kloka ord och erfarenheter och tala om för mig vad jag ska göra.

Linda
 Svara
Användare

Svar: Hjälp!

Hej Linda!

Känner på ett sätt igen mig i det du berättar, även om jag har haft en lite annorlunda väg in i den här skiten att må dåligt. Jag hade en ordentlig kris pga en händelse i mitt liv, för 3,5 år sedan. Iom det började jag rota en massa i mitt liv, och insåg att jag har tryckt undan en hel del känslor under alla år, som då kom upp till ytan. Jag gick i terapi, käkade medicin ett tag och tyckte att det hela blev bättre. Slutade med både terapi och medicin och har haft ett fungerande liv och sluppit de värsta svackorna. Dock mår jag inombords sämre än jag någonsin gjort tidigare. Jag har alltid haft dåligt självförtroende, men det har aldrig varit sämre än det är nu. Jag har blivit svartsjuk, har isolerat mig för att jag mår dåligt, vilket gjort att jag mått allt sämre. Som sagt... en lite annorlunda resa dit, men jag förstår din känsla att du mår sämre nu. Kanske har du helt enkelt börja tänka och analysera? Sådana tankar, känslor och analyser kan ju vara ganska plågsamma...

/Nila
Svara

Svar: Hjälp!

Hejsan Linda,


Även om vi har helt olika erfarenheter av depression så förstår jag dig precis. Har varit sjuk sedan oktober 2015 och jag känner mig inte längre som mig själv, vet aldrig någonsin om jag kommer hitta mig själv. Hur gör man? Vad gör man?
Jag är ledsen näst intill varje dag. Går till arbetet som vanligt men är helt slut när jag kommer hem.
Tappar suget att umgås med sambo, familj och vänner, vill bara försvinna.
Ibland önskar jag att jag inte levde längre eller att jag inte ens vaknade upp. Alla säger att det blir bättre och att man måste jobba med sig själv, men hur gör man det?

Vill säga till er båda att ni är starka individer som delar med er.

Kram från Caroline
Svara